Tänk så fort tiden går...
I helgen som kommer så är det sju år sedan jag började blogga. SJU ÅR!!! Kan inte fatta var tiden tar vägen.
Nu blir det ju inte särskilt ofta längre, men det kommer något inlägg emellanåt. Många av bloggvännerna finns nu på Instagram, så det blir att jag kikar där en hel del.
Och ni vet väl att ni kan klicka på Instagram-ikonen här i högerspalten, och se vad jag lagt ut för bilder där.
Där uppdaterar jag så gott som dagligen.
Och för att betona att tiden går fort så tänker jag visa mitt nyinköpta golvur, som jag letat länge efter. Hittade det på Blocket, och fick åka några mil. Men det var det värt, tycker jag.
Det var gråmålat redan från början och även om det inte är riktigt samma grå nyans som på de andra möblerna i gillestugan, så tycker jag ändå att det passar bra in.
Nu har September månad gjort sitt intåg, och man tycker att det är den första höstmånaden. Men idag så är det ju en fantastiskt härlig värme, och det känns som sommar igen. Trots det har jag gjort en liten plantering med lite hösttema, och satt på trappan.
Och den här lilla stolen tycker jag inte det var längesedan jag köpte. Men det är ett par månader sedan, när vi var på antikmässan Nora. Så fort går det verkligen.
Den lilla kaninen som legat i gömmorna, fick komma fram ett tag, och sitta på den hopfällbara lilla barnstolen. Idag har han även fått en solhatt på sig, men tyvärr har han inte det, här på bilden :)
Ett projekt som har tagit lång tid är den här duken som nu äntligen blivit klar. Började på den för ett par år sedan, men stoppade undan den när jag tröttnade. Nu hittade jag den igen, och tänkte att det var väl sjutton om jag inte skulle göra klart den. Så den här gången blev den klar. Lite tid tog det, men färdigt blev det i alla fall. Och nu ligger den på köksbordet, och passar bra till våra gråmålade stolar, och den gråa tapeten.
Tänk ändå så mycket som händer på sju år... Både roligt och sorgligt. Många nya bekantskaper har man gjort tack vare dessa sociala medier som man är med på, och fått flera vänner. Man kanske inte kan träffas så ofta, men desto roligare de gånger man gör det.
Mycket har hänt innanför hemmets väggar också under dessa sju år. Det kan man se om man kikar tillbaka i bloggen, som fungerar lite som en dagbok. Stilen är väl i grund och botten densamma, men många prylar har åkt ut, och många har kommit in.
Ibland har det kommit in lite för många... hihi
Jag vet inte om jag kommer att sitta här om sju år igen och blogga. Men än har tanten inte givit upp bloggandet helt.
Det kommer något inlägg i alla fall. Då och då.
Hurra för dessa SJU ÅREN!
Kram
Marie