Romantiska blommor

Så vackert det är nu ute i naturen. Man skulle vilja omfamna hela naturen och spara den som den är... så man hinner njuta av den ordentligt. Istället är det vardag och jobb som gäller, och det är ju inte alltid lika roligt.

Har haft en väldigt kämpig vecka, så därför har jag inte orkat kika in till er på hela veckan. Jättetråkigt...och den kommande veckan ser inte heller alltför rolig ut... :(

Nog om tråkerier...

Det är ju härligt att plocka in lite utav fägringen, även om jag är snål att plocka i trädgården, som ni vet... :)

Det blir ju så romantiskt med alla blommor, och det vet ni ju att jag gillar. Så jag ställde en bukett på det lilla toalettbordet... och det blev så vackert.

Sen fixade jag till, med lite fler detaljer, för att höja romantiken...

Sen blir det ett par bilder från trädgården... Ville visa den fina lavendeln på stam,som snart börjar blomma... :) Och madonnan som vakar över den...

Det fina lilla betongfatet köpte jag av Camilla, på vårmarknaden. Och det blev så fint med lite småsaker på... Den torra fröställningen, är från en pion från förra säsongen. Tyckte den var vacker, så jag sparade den.

Sen måste jag ju visa det här lilla fina syskrinet, som jag vann hos Pia, på Skogslyckan, för en tid sedan. Visst är det gulligt... Och där har jag nu en hel del spetsar till förvaring.

Hoppas ni haft en fin söndag, och Mors Dag, för er som firar det. Vi ska fira lilla mamma ikväll, och lite blommor och någon present blir det väl.

Kram

Marie

"I zink I like it"

I år är det väldigt mycket zink ute i trädgården. Jag gillar zink! I alla fall i år... :))

Det har varit mycket olika med krukor och sånt genom åren... Ett tag var det blåa krukor, och blåa klot och annat trädgårdspynt i blått. Sen har det varit i olika korgmaterial...som inte håller särskilt länge( även om det är snyggt). Ja det ändrar sig lite genom åren...

Zinken har väl varit återkommande nu de sista tre-fyra åren, men så här mycket har jag nog inte haft förut...

Ska passa på att visa det nymålade staketet, innan vår klematis klänger upp och täcker hela staketet. Det blev så fint efter jag hade målat det. Och en rosa pelargon gör sig bra mot det mörka staketet...

Här är mitt nyinköpta lilla planteringsbord, med zinkskiva som går att lyfta av och torka/spola rent. Jätteskönt att kunna stå upp och jobba vid. Och man slipper att sitta som en inföding, med knäna uppe vid öronen. Det är inte så lätt heller, när man kommit upp i min ålder :))

Den här lilla blomman var någon nyhet, som jag glömt bort vad den hette. Den är inköpt hos Pias Botaniska... Zinkskopa, zinklykta och så ett litermått...

Den här planteringen är alldeles nygjord. Och jag har planterat i en zinkbalja :) som jag köpt hos Moas Veranda.

Och det som blev över hamnade i den här zinkhinken, som jag hittade på loppis! En 10-liters med lock... Jag blev jätteglad när jag hittade den. Och blommorna blir nog bra när de växt till sig lite. På bilden ser det mest rörigt ut... Ska fota den när det har tagit sig...

Sen inhandlade jag ytterligare en zinkhink, med handtag och olika fack i... Den köpte jag på bloggträffen i Violans butik... Och där har jag planterat lite sånt som jag inte har plats med i trädgården. Persilja, dill, gräslök och lite plocksallad. Har inte en aning om hur det här kommer att gå, men jag hoppas ju förstås att det ska växa och att jag kan skörda lite av det...

Här är planteringsbordet igen... och kikar ni lite i högerkanten, så ser ni vårt stora fikonträd, titta fram, och som har en hel del fikon nu... De är såå goda.

Och mer zink är det som ni ser.... Jag behöver ju inte rabbla upp allt :)

Som ni ser så är det mycket av zink, och vi får se hur detser ut nästa år... Man vet ju aldrig, ombytlig som man är...

Ha en bra start på veckan!

Kram
Marie

Mitt i Hägg och Syren

I stället för att säga "mellan hägg och syren" så får man nog säga "mitt i"... istället. Det går ju så fort med blomningen, och alltihop slog ju ut på en gång ...

Här i vår trädgård blommar syrenen, mina dubbla vitsippor, pioner, löjtnantshjärta, tulpaner och äppleträdet...och allt blommar på en gång. Det brukar ju åtminstone vara lite avlösning innan nästa sätter igång med blomning.

Och det är ju fantastiskt vackert, men man hinner ju inte med... som vanligt!

Och när det blommar kan man ju unna sig att plocka in några kvistar, även om syrenen inte står sig särskilt länge. Försöker efter konstens alla regler att få dem att hålla mer än två-tre dagar, men det är stört omöjligt. Men vackert är det :)

Kan trots allt vara lite snål när jag ska plocka blommor i trädgården. Tar lite försiktigt, och där det inte syns så mycket...
Jag börjar mer och mer likna min mormor, på den punkten. Hon ville inte gärna plocka in för mycket av blommorna. "De håller sig mycket bättre i trädgården"... sa hon. Och det hade hon så rätt i!

Jag plockade i alla fall in lite av syrenen och lite lungört, och ett par kvistar löjtnantshjärta, och lite förgätmigej, och satte ihop till en bukett. Och visst är det vackert!

Och så var det, det där med häggen... Vi har ingen hägg i vår trädgård, men jag norpade lite vid en vägkant där det växte... och satte in.

Placerade det på mitt sängbord, ihop med en flaska champagne... och så en meny från 1957.

Så det fick bli lite förstärkt champagnefrukost på morgonen :) Nävars! Jag skulle inte klara av att dricka champagne på morgonen... Men leka lite med bilderna kan man ju göra...

Och det roliga är att flaskan faktiskt är tom!!! Men... Jodå, ni ser rätt... den är försluten...!

Det är en flask-atrapp från en teater. Visst är det kul?

Så det fick bli en vanlig frukost istället, och det var nog lika bra det...

Och nu är det snart helg igen. Åh så skönt!

Ha det bra allihopa!

Kram

Marie

En underbar helg i maj

Tänk så fort det går när man har trevligt. Timmarna bara försvinner. Men, som tur är har man kvar ett underbart minne att bära med sig, under lång tid framöver...

Vi var ett gäng glada bloggerskor som träffades, några var nya bekantskaper, och några hade träffats förut. Men oj så roligt och trevligt vi hade det.

Ni kanske undrar varför den första bilden blev den här... Jo, eftersom jag förmodligen är sist med att lägga ut bilder från bloggträffen så tog jag inte bilden på Mauritzbergs slott först, den kommer lite längre ner...:)

Jag fastnade nämligen här framför den här "bilden" när vi var inne i den lilla kyrkan vid Mauritzberg. Tyckte den var så rogivande...

Och dörren in, stod öppen... och på gårdsplanen utanför låg det fullt med rosblad, som talade om att det nyss hade varit ett bröllop där...

Även i kyrkans värld gillar man siffror och bokstäver... hihi.. Här ligger ett gäng siffror, i väntan på att komma upp på tavlan. Och när de väl är däruppe, så vet man precis vad man ska sjunga... visst är det härligt...

Här är bilden på själva slottet, och det är ett underart vackert slott, som ligger så fint utmed strandkanten, och uppe på höjden...

I en utav flyglarna intog vi en underbart god lunch... och sen strosade vi runt och tittade på omgivningarna.

Från den lilla bron kan man blicka ut över det blåa, blåa vattnet...

Sen fotade jag en hel del mer... Men skulle jag visa dem så skulle ni bara bli hungriga :)) Så jag avstår... Det är mycket bilder där det förekommer mat... av någon anledning... Förstår inte att man blir så hungrig hela tiden...

Ja, det var en härlig helg, och ett stort Tack till er allihopa, som gjorde dagen till en sån härlig dag!

Kram

Marie

Det kommer mera

... om gästtoan. Hoppas ni inte tröttnar :)

Idag blir det lite detaljbilder på alla småsaker som jag samlat på mig under tiden jag bara hade det här med renoveringen i huvudet. Ibland börjar jag i helt galen ände när jag börjar fundera på att det ska göras om någonstans.

Vem börjar med alla småsaker??? Jo förstår ni, det måste finnas några sådana tokskallar också:)

( Kom på en sak nu när jag skriver det här. En gång för många år sedan ville jag ha en gardin med bollfrans på... Hihi... Jag köpte bollfransen först!!! Sen fick jag vänta bra länge på att hitta det rätta tyget, men men... jag hittade det till slut.)


Den här lilla tvålhållaren i emalj, hittade jag förra sommaren...och även den fina tvålen. Den kanske inte luktar så gott längre, men pappret är ju fint :))

Gästtoan har fått vara lite mer åt det manliga hållet... Inte så mycket spets och romantik utan mer "herriga" saker. Som pappas gamla rakborste som jag hittade ute på landet... och ytterligare en tvålhållare i emalj. Och, okej då, några små spetsdukar blev det visst...

En gammal hängare med en "gube" på, och så en liten lavendelpåse som jag har sytt, med ett litet, litet, gammalt monogram på. Det syns knapp på bilden, men det finns där...

Sådana här rakhanddukar har jag några stycken, och de fick hänga på en utav handduksstängerna på den lilla kommoden...

På den allra minsta lilla väggen sitter numera en svart strömbrytare, för att matcha det svartvita. Och ovanför satte jag dit den här gamla tavlan...

Förr brukade man ju ha kungligheter eller religiösa motiv, eller planscher med fåglar och fjärilar och dylikt ute på sina dass.. så då tyckte jag det passade med den här tavlan...

Och fjärilar finns det också inne på toan nu, men det får ni se nästa gång...

Den här lilla skylten hittade jag också förra sommaren, och den tyckte jag var så charmig, och den platsade också här inne...

Ja, det var litet utav småprylarna inne på gästtoan. Det blir nog en omgång till med sådant... En del kanske jag redan visat, och en del är nytt...

Ha nu en trevlig helg! Det ska jag ha... Det blir ju bloggträff i morgon med ett gäng härliga bloggerskor... Och så ska vi ju vara på Slottet! Det ska bli jätteroligt!

Kram

Marie

Gästtoa

Nu har jag inte gjort något inlägg på en hel vecka... Det är inte klokt vad tiden går fort! Den bara springer iväg. Och nu har ju värmen kommit tillbaka igen. Så skönt!
Trodde jag skulle få spader härom morgonen när hela världen var vit... och det var svinkallt.

Nu äntligen ska jag visa lite bilder från vår gästtoa, som vi nyligen har gjort i ordning. Den har faktiskt varit klar ett par månader, men jag har inte fått tummen ur, och fotat förrän helt nyligen...

Ja så här ser det ut nu...

Och så här såg det ut förut... Det var väl egentligen inget större fel, det är ju bara det att man tröttnar, och att det ser lite ofräscht ut efter ett tag. Och den flammiga gula väggen, var nog det som störde mig mest.

Ja, han har gjort ett bra jobb här gubben... för toan är så liten, och det var jättesvårt att få upp de här plattorna på väggen, eftersom det är så trångt. Samtidigt är det ju både dörr och fönster också...

Och golvet är jag väldigt nöjd med. Det blev så mycket ljusare och fräschare. Och det vet ni ju... Det ska ju vara "ljust och fräscht" :))

Den här lilla kommoden köpte jag på Blocket, och den var inte vacker från början, för de som sålde den, hade börjat att renovera den, men inte slutfört det... så det gällde att se bortom det. Men nu är den hur söt som helst. Och jag tycker det är extra kul med stängerna för handdukar , som sitter på sidorna.

Sen bytte vi toalock också för att det skulle matcha golvet. Och sen blev det ju några andra attiraljer i svart också.

Handfatet och kranen är från det stora varuhuset. Och blandaren är väl inte den absolut bästa, men den får duga tills vidare. Den var oerhört billig...trodde nästan inte mina ögon. För VVS-prylar brukar ju inte vara billigt.

Jag ska visa lite mer detaljbilder senare. För en ny hylla fick komma in också, och då blir det ju lite omflyttning där också...

Ha en skön söndagkväll och en bra start på veckan!

Kram

Marie

Kort, lila sippor och en elak skata!

Lite kortpyssel har det blivit den senaste tiden. Jag har varit så uppslukad av det här, så jag har inte vetat om varken tid eller rum...

Satt häromdagen i fyra timmar, utan paus... och sen när jag började plocka ihop, så kände jag "ryggen". Tänk att jag hade en sån också!!!
Det hade jag inte känt de tidigare fyra timmarna :)...men så helt plötsligt, kände jag att jag hade fruktansvärt ont...

Det är ofta så med mig att jag blir totalt uppslukad av det jag håller på med, och känner inte att jag behöver ta en paus, förrän det är för sent... När ska man bli förståndig???

Men kul är det... Kort-tillverkningen alltså... inte det ryggonda...

Hela köksbordet var precis belamrat med allsköns bråte...Och till slut sitter jag i ett litet hörn av bordet och pysslar, för att jag har tagit hela bordet i beslag med alla grejer, så det finns ingen plats kvar.

Håret står på ända, kinderna är rosiga... ögonen flackar och far... Ja, det är nog en syn för gudar... :))

Men oj vad jag trivs just då... Jag glömmer allt annat under dessa stunder. Och jag är så glad att jag har den här avkopplingen, för den är som balsam för själen...

Och ibland önskar jag att man kunde ägna ännu lite mer tid, åt det här som är så roligt... Nu ägnar jag faktiskt ganska mycket tid åt mitt pysslande ändå... Tack vare en förstående make, som gör väldigt mycket hemma...

Han är väldigt pratsam... gubben min... så när jag pysslar i köket, så håller han på och donar med annat, och pratar med mig under tiden...

Att jag inte alltid svarar, bryr han sig inte så mycket om, för han vet att jag lyssnar på honom...

Plockade en bukett vitsippor nu i helgen... Och jag tyckte det var så vackert med de här lila sipporna. Tänk att det kan bli en sådan färg på dem...

Jag vet inte vad det beror på, att en del blir så här. Men jag tror aldrig att jag har sett några med en sådan stark lila färg... Tyckte det var häftigt!

Kommer ni ihåg att jag berättade om koltrasten för ett tag sedan. Hur han sprang med näbben full av bo-material...

I många dagar har nu koltrast-honan legat och ruvat på ägg i sitt bo. Trots att vi varit i cykelgaraget så mycket, så har hon inte brytt sig om oss, utan legat kvar där och ruvat...

Men idag tog det slut! Den förbenade elaka skatan var där och förstörde alltsammans...

Helt plötsligt blev det ett herrans oväsen ute i trädgården, och maken kikade ut, och fick se skatan flyga in till boet...
Koltrastparet försökte förgäves rädda sina ägg...och maken gjorde sitt, genom att försöka pricka skatan med ett tomt mjölkpaket... för att skrämma iväg den. Men det gick inte!

Så nu har vi sorg ihop med koltrastparet. Honan stod på kanten till boet, och tittade bedrövat ner i sitt bo... Och nu ikväll är det helt tomt. Nu har de övergett boet...

Och jag är sååå arg på skatan! Hade sett fram emot att ha ett gäng med skrikande koltrastungar i vårt cykelgarage. Det hade varit så mysigt... :((

Nu vet man ju att det är så här i naturen... Men jag kan ändå inte låta bli att bli lite ledsen över det... Det är ju så härligt med alla nyfödda små fågelungar så här på våren. Tror nog inte att jag får höra någon fågelsång ikväll... tyvärr.

Hoppas att ni får en härlig söndagkväll, och en bra start på Maj månad!

Kram

Marie