Semesterns finaste dag

Idag har det nog varit den finaste dagen på min semester. Och då är vi hemma i stan...Hah!

Här har man varit ute på landet i en hel vecka... och för all del haft lite solglimtar då och då, men så här fint som det var idag, har det inte varit. Men jag ska inte vara bitter, näedå...men visst är det väl typiskt!

Vi har i alla fall haft det skönt ute på landet, och maken har jobbat som sjutton med att lägga golv på verandan. Kanonfint blev det.
Det är ett trägolv som är målat i vitt... Ja, det ser ni ju förstås...

Nu hann vi inte ta någon före-bild innan, men jag har ju bilder från landet förut, så om man vill så kan man kika bland etiketterna, och klicka på "landet"...

Hur som helst så blev det så himla fint, och härligt att gå på. Och det är ju skönt när det blir gjort, för vi har kryssat bland möblerna i de övriga rummen... Man måste ju flytta undan dem, och ställa ut dem kan man ju inte göra i detta väder som varit, med regnskurar både nu och då.

Och medan maken krupit på alla fyra inne på verandan, har jag fixat i ordning den här...

Köpte den på loppis för ett tag sedan. Tyckte att modellen var söt, och egentligen var det inget större fel på tyget heller. Men det var lite solblekt på sina ställen, och sen stämde det inte med färgerna. Så jag tog och klädde om den istället.
Och då blev den så här...

Det var riktigt roligt att fixa till den :) Att den sedan var grå invändigt, och hade grå ben, var ju bara ett plus, eftersom jag valde det grå tyget. Påminner lite om bolstertyg, men med lite annorlunda "blommor"

Nu är den kvar ute på landet,och den passar ju bra därute också. Vet faktiskt inte var jag ska ha den någonstans... Men det brukar lösa sig vartefter...

Jag är ju lite tokig sådär, och håller på med grejer som jag inte vet var jag ska göra av...men jag får väl sälja den i annat fall, om någon vill ha den

I morgon bär det av ut till Violan och den stooora loppisen. Håll nu alla tummar för att vi får åtminstone uppehållsväder. Det blir ju så mycket trevligare då :)
Välkomna dit mellan kl 10.00 -16.00

Kram
Marie

Ett litet livstecken...

Det var så här jag hade tänkt mig det hela... Sommar, sol och semester :)

Riktigt så är det ju inte den här sommaren. Det är lite för mycket regn tycker jag. Men idag har det varit lite bättre väder.

Trots att vädret har varit sämre än jag hoppats, så har jag inte hunnit med att blogga i alla fall... och dessutom blir det lite färre inlägg än vanligt på sommaren. Ujujuj...Och inte har jag kikat in hos er heller. Ajajaj... Inte heller svarat på några kommentarer... Vojne, vojne...Kanske hinner jag kika lite ikväll.

Just nu står grillen på, så det blir lite kvällsmat för gubben och mig. Lite sent för kvällsmat kanske, men vi vänder lite på dygnet när vi är lediga.

Ni har inte sett så mycket av mig på bloggen förut, men det här är i alla fall mina fötter... Hehehe. Inget att skryta med precis...

Den här vita terrinen köpte jag på Nora-mässan jag var på, häromsistens. Den är jättefin, och det blir så vackert med rosor i den...

Tyvärr är rosorna vissna nu, men det är ju härligt att man har en bild kvar, som man kan kika på...

Provar ju olika vinklar och vrår med min nya kamera. Det är så roligt att fota med den...

Lite mer rosor i en burk som jag fixat i ordning... Härliga laxrosa färger, både på rosor och spets.

Så det kom ett litet livstecken från mig i alla fall... Hoppas ni har det bra allihopa, och att ni har en fin semester :)

Kram
Marie

Återanvändning

Förra veckan var jag på en tripp till Nora. Det är en antikmarknad där varje år i juli, och så även i år. Det brukar vara så mycket fint på de här utomhusmarknaderna, och det är så härligt att gå runt där i solskenet, och kika på vackra saker.

Det finns också saker till riktigt bra priser. Och det är ju inte så tokigt när det är åt det hållet..

Det här lilla nubbeglaset köpte jag... Tycker det är så fint när man har tagit till vara på glaset trots att foten troligtvis hade gått av.  Då gjorde man en fot av trä istället. Det är så charmigt och fint... Redan på den tiden fattade man det där med återanvändning :)

Den här fina ölflaskan hittade jag tidigare i somras i en liten antikbod ute på landet... Väldigt billig var den också. Och jag tyckte den var så charmig med eiketten kvar... Och dessutom från "min" stad också.

Sen köpte jag ett jättefint lakan, med en otroligt vacker virkad spets, och ett jättefint monogram
Det är så välsytt och spetsen är otroligt vacker. Vilket jobb man lade ner på sitt linne, förr i tiden...

Blev en bild på en fulländad blomma också... Såå tjusig! Maken rensar bort de här klockorna i rabatterna, men jag tar in dem och sätter dem i vas istället...

Så det fick bli min avslutningsbild, för nu blixtrar och dundrar det utav bara sjutton här... Så nu måste jag nog stänga av datorn tror jag...

Kram

Marie

Tomt i huvudet

Idag är det fullständigt tomt i huvudet när jag ska skriva. Jag har bara lite diverse bilder att visa, och det blir inget sammanhang alls...

Så ni får väl stå ut med det också...

Det här är en bild från hallen på landet. Lite diverse småsaker på den långa krokbrädan.
Krokbrädan är det många år sedan jag köpte, och det är lite "fula gubbar" på krokarna :)

Stråhatten har jag hittat på loppis, och damhatten vete fåglarne var jag köpte, troligtvis på någon mässa.
Tvingen och rakspegeln är från loppis.

Den här krukan med blomman gav jag bort i present igår. Tyckte det blev väldigt fint. Och det tyckte jubilaren också :)

Den passade även bra här hemma på vår spegelbyrå...

Sen hittade jag en ny vinkel :)    Har ju en spegel bakom mig också, som ni ser i spegelbyråspegeln... Så då fotade jag därifrån... Hihi, kul när man hittar "nya" motiv.

Sen måste jag ju bara visa vår pion, Sara Bernhard... Den är så tjusig tycker jag. Var tvungen att hålla upp den när jag fotade, för den är så tung.

Stjärnflockan blommar så fint nu i trädgården, och den har spridit sig, så nu är det riktigt många av den. Gillar den jättemycket...

Och här är en bild på vår trädgårdsdjungel... :) Vi kommer snart varken in eller ut från trädgården... hihi. Det växer så det knakar...

Och vår murgröna har nu äntligen börjat att växa igen. Efter två hårda vintrar, var den inte så skojig. Men nu är den på gång igen... Den växer på en båge, och det var lite kalt, när den inte fanns där. Men nu är det friska gröna blad igen :))

Ha en trevlig helg!

Kram
Marie

Bullerby-känsla

Varning! 
Det här är ett riktigt Nostalgi-inlägg...

Vissa dagar så känner jag mig riktigt ung, sisådär i trettiofemårs-åldern. Vissa dagar känner jag mig urgammal. När jag börjar tänka bakåt, så vet jag ju att en del har hänt under åren.
Och förresten behöver man ju bara titta sig i spegeln. Så det gör jag bara en gång om dagen :))

Nu är jag ju inte riktigt såå gammal som de här böckerna...

Men jag satt och kikade i en tidning och fick helt plötsligt en "flash-back"

Kika på den här sångboken... Den är välanvänd, eller vad säger ni?
Det är min mammas gamla sångbok. Och den har jag mycket minnen till :)) Härliga minnen!

När jag var liten så satt jag i mammas knä, och vi sjöng ur den här boken, från pärm till pärm. Jag tröttnade aldrig på att sjunga... Och jag tjatade på mamma... "Den här vill jag sjunga"... och även om hon inte hade tid, så tog hon sig den tiden, att sjunga med mig. Och vi hade så roligt :)

Så jag kan jättemånga gamla sånger, som man idag knappt sjunger eller hör längre. Hur många kan egentligen Nationalsången? Och Norges och Danmarks nationalsånger...Kungssången? Någon?
Jojo, jag kan dom...
Okej, jag kanske har glömt litegrann, men det mesta kommer jag ihåg.

Och många av er kommer väl ihåg de här böckerna. De är ju fortfarande gångbara, och Astrid Lindgren har ju skrivit så mycket härliga barnböcker.

Det var härifrån man fick den riktigt härliga känslan av sommar och sol, och barfotabarn. En riktig Bullerby-känsla.

Tydligen så tyckte jag att det var lite färglöst inne i böckerna, så jag färg-lade de tecknade bilderna... Det tror jag inte ökar värdet på böckerna precis, men för mig var det kul att se... Jag hade ju glömt bort det.

Och värdet ja... Priset på boken var sju och femtio. Så en sån här räckte inte riktigt till en bok. Men då fick man spara lite till...
Eller så hade man tur och fick en i födelsedagspresent.

Visst var de vackra, de gamla femmorna. Man var överlycklig när man hade en sådan.

För att inte tala om de här stora sedlarna... Nästan lika stor som en boksida... Och de här sedlarna var nästintill ouppnåeliga. Hade man en sån, så var man RIK

Tänk så det kan bli bara för man läser en tidning. Helt plötsligt, så kommer en massa minnen uppdykande...

Och har ni kommit så här långt i inlägget, så vill jag tacka er för att ni läste mina gamla minnen. Nästa gång är jag förmodligen tillbaka i verkligheten igen :))

Kram
Marie